Delårsrapport

Det första kvartalet 2026 markerar en stark inledning på året för Opsy Holding AB. Vi fortsätter att leverera på vår strategi och ser tydliga resultat av de investeringar vi gjort i vår plattform och vårt tjänsteutbud.

Kraftig tillväxt i ärendevolym

Under Q1 hanterade vi totalt 1 810 ärenden, vilket motsvarar en ökning med 19 procent jämfört med fjärde kvartalet 2025. Tillväxten drivs av ett ökat förtroende från befintliga kunder samt nya avtal som tecknades i slutet av föregående år. Att vi lyckas skala vår verksamhet i denna takt utan att kompromissa med kvalitet eller leveranstider är ett styrkebesked för hela organisationen.

Opsy redovisar intäkter i takt med att ärenden färdigställs, vilket innebär att intäktsflödet naturligt följer – men inte alltid sammanfaller i tid med – inflödet av nya ärenden. Ett ärende kan liknas vid en order: det registreras när det inkommer, men intäkten bokas först när arbetet är slutfört och levererat.

Det betyder att perioder med högt ärendeinflöde inte nödvändigtvis ger utslag i intäkterna samma period. På samma sätt kan en period med lägre inflöde ändå visa starka intäkter, om ett antal äldre ärenden slutförs. Fluktuationer i intäkter speglar därför i första hand genomströmning och leveranstakt, snarare än affärsutvecklingen i realtid.

Vi följer löpande både ärendeinflöde och ärendestock som ledande indikatorer, och ser dessa som de mest rättvisande måtten på affärens underliggande momentum.

Förbättrad lönsamhet

Vår EBITDA förbättrades med 10 procent jämfört med Q4 2025. Den positiva utvecklingen är ett resultat av högre volymer i kombination med en alltmer effektiv operativ modell. Våra satsningar på operationell automation börjar ge påtagliga effekter på marginalerna och vi ser potential för ytterligare förbättringar under kommande kvartal.

Automation inom försäkringsmedicin

Vår strategiska riktning är tydlig: under 2026 skapar vi förutsättningar för våra kunder att införa säker automation inom försäkringsmedicin. Det innebär att vi utvecklar AI-stödda arbetsflöden som effektiviserar medicinska bedömningar, förkortar handläggningstider och säkerställer konsekvent kvalitet. Vi är övertygade om att denna inriktning inte bara stärker vårt erbjudande utan också ytterligare stärker Opsys position som en innovativ aktör inom försäkringsmedicin.

Avslutning

Vi går in i andra kvartalet med stark medvind. Vi påbörjar implementeringen av AI-stödd automation för utvalda kunder, vilket är ett viktigt steg som visar att vår strategi nu omsätts i konkreta leveranser. Pipelinen är välfylld, vår plattform fortsätter att utvecklas i allt högre takt och teamet är mer motiverat än någonsin. Jag ser med tillförsikt på resten av 2026 och är övertygad om att vi kommer att fortsätta skapa värde för våra kunder, medarbetare och aktieägare.

Arne Thor
Verkställande direktör, Opsy

Den europeiska försäkrings­branschen befinner sig i ett avgörande skede. Efter flera år av pilotprojekt och förstudier inom AI står branschen nu inför kravet att visa verklig affärsnytta samtidigt som EU:s AI-förordning träder i full kraft 2027. (EU:s AI-förordning trädde i kraft den 1 augusti 2024. Med 24 månaders infasning blir den fullt tillämplig den 2 augusti 2026.

Undantaget gäller högrisk-AI-system som redan är inbäddade i reglerade produkter (t.ex. medicintekniska produkter får 36 månader, alltså till 2 augusti 2027). För aktörer inom personrisk och försäkringsmedicin, där kraven på kvalitet, spårbarhet och kontroll är särskilt höga, innebär detta både möjligheter och betydande utmaningar.

EU:s AI-förordning – från teori till deadline

Den 2 augusti 2026 börjar de mest omfattande kraven i EU:s AI-förordning gälla. För försäkrings­bolag är detta särskilt relevant: AI-system som används för försäkrings­medicinsk bedömning klassas uttryckligen som högrisk enligt förordningen och underwriting inom sjuk- och livförsäkring omfattas av de strängaste kraven på riskhantering, datakvalitet, transparens, mänsklig tillsyn och CE-märkning. I Sverige har PTS utsetts till huvudansvarig myndighet, med IMY och Finansinspektionen som komplementära tillsynsorgan för högrisk-AI. En regulatorisk sandlåda ska vara etablerad senast i augusti 2026, men Sverige har ännu inte formaliserat sin struktur fullt ut. EU-kommissionen har dock föreslagit möjlighet att förlänga vissa efterlevnadsfrister till 2027, vilket kan ge branschen visst andrum. Oavsett exakt tidplan är signalen tydlig: försäkrings­bolag som använder AI i beslutsprocesser som påverkar individen måste kunna visa dokumenterad styrning, spårbarhet och mänsklig kontroll.

Från pilot till produktion, branschen ställer nya krav

2026 markerar en tydlig förflyttning i den svenska försäkrings­branschen: från breda AI-piloter till fokuserade implementeringar med mätbara resultat. Branschobservatörer konstaterar att AI-projekt inte längre kan leva på sina ambitioner utan måste visa konkreta effekter på produktivitet, kundvärde och riskexponering. Parallellt etableras agentiska AI-system som självständigt analyserar, agerar och fattar beslut på allvar inom bland annat skadereglering, kundtjänst och vårdadministration. För försäkringsmedicin innebär detta att AI inte längre är ett isolerat verktyg vid sidan av befintliga arbetsprocesser. Istället krävs integrerade, granskningsbara flöden där människa och maskin samverkar i varje steg, från initial triagering av medicinska underlag till slutgiltig bedömning.

Automation öppnar för nya tjänster och intäktsströmmar

En väsentlig förändring jämfört med föregående kvartal är att AI-driven automation inte längre enbart handlar om att effektivisera befintliga processer. För aktörer som lyckas implementera skalbara AI-lösningar inom försäkringsmedicin öppnas möjligheter att adressera kundsegment och användningsområden som tidigare inte var kommersiellt gångbara. Det kan handla om automatiserade förhandsbedömningar av komplexa medicinska underlag, realtidsövervakning av återgång i arbete eller prediktiva modeller för rehabiliteringsplanering. Denna utveckling skapar helt nya tjänsteerbjudanden och intäktsströmmar för de leverantörer som kombinerar domänexpertis inom försäkringsmedicin med en robust teknisk plattform. För försäkringsbolagen innebär det i sin tur tillgång till mer kvalificerat beslutstöd och snabbare handläggning utan att öka den interna bemanningen.

Valet mellan egen utveckling och extern leverantör skärps

Försäkringsbolagen står kvar inför valet mellan att utveckla egna AI-lösningar och att anlita externa leverantörer, men frågan har fått ny tyngd. AI-förordningen ställer krav inte bara på den som utvecklar ett AI-system, utan även på den som använder det i sin verksamhet. Det innebär att ett försäkrings­bolag som köper en AI-tjänst måste kunna visa att leverantören uppfyller regelverkets krav vid inköp, implementering och drift. Europeiska storbolag avsätter redan dedikerade resurser för att efterleva AI-förordningen, medan många svenska aktörer fortfarande befinner sig i en förberedande fas. För mindre och specialiserade leverantörer kan regelverket paradoxalt nog bli en konkurrensfördel: de som redan har spårbarhet, dokumentation och mänsklig kontroll inbyggda i sin plattform är bättre rustade än de som måste anpassa legacy-system.

Skugg-AI – den okontrollerade risken

En alltmer påtaglig risk är att handläggare och medicinska rådgivare på egen hand börjar använda generella AI-tjänster, så kallad skugg-AI utan tydlig kontroll över datalagring, ansvar eller regulatorisk efterlevnad. AI-förordningens krav på AI-kompetens gäller redan sedan februari 2025, men många organisationer har ännu inte säkerställt att deras medarbetare har tillräcklig förståelse för teknikens möjligheter, begränsningar och risker. Att avstå från kontrollerade AI-lösningar innebär därför inte att AI-användning uteblir, utan snarare att den sker utanför organisationens kontroll, med potentiellt betydande regulatoriska och operativa konsekvenser. I en bransch där känslig medicinsk information hanteras dagligen är detta en risk som inte kan underskattas.

Dataskydd, syntetisk data och svensk datasuveränitet

Kraven på dataskydd och informationssäkerhet, inklusive att data hanteras inom Sverige, fortsätter att vara avgörande för ett långsiktigt hållbart införande av AI inom försäkringsmedicin. En ny trend är det växande intresset för syntetisk data, som gör det möjligt att träna och testa AI-modeller utan att exponera personlig eller känslig information. Under 2026 bedöms syntetisk data gå från att vara en kompletterande teknik till att bli en kritisk infrastrukturkomponent för ansvarsfull AI-utveckling. I kombination med AI-förordningens krav och GDPR:s redan etablerade ramverk växer behovet av plattformar som kombinerar dataintegritet, tekniska möjligheter och regulatorisk efterlevnad och som möjliggör ett stegvist och kontrollerat införande av AI utan att kompromissa med ansvar, kvalitet eller datasäkerhet.

Sveriges position och det offentligas roll

Regeringen har under kvartalet gett Försäkringskassan och Skatteverket i uppdrag att etablera en AI-verkstad för den offentliga förvaltningen, med driftsstart senast den 1 juli 2026. Satsningen signalerar att användningen av AI inom trygghetssystem och försäkringsrelaterade processer är en nationell prioritering. För den privata försäkrings­branschen innebär det att förväntningarna på digitalisering och AI-stödd handläggning ökar från alla håll, inklusive kunder, myndigheter och regelverk. Svensk Försäkring har lyft fram att Sverige står inför utmaningen att inte halka efter i den globala AI-utvecklingen, särskilt inom områden som hanterar hälsorelaterad information där transparens och datakvalitet är avgörande.

En förändrad yrkesroll, kvalitetssäkring och kunskap blir avgörande

Vi förväntar oss att AI:s intåg i försäkringsmedicin kommer att förändra rollen för både medicinska rådgivare och handläggare i grunden. När AI-system tar över delar av den initiala analysen och sammanställningen av medicinska underlag förskjuts tyngdpunkten i yrkesrollen mot kvalitetssäkring, verifiering och dokumentation. Handläggarens och rådgivarens uppgift blir i allt högre grad att bedöma rimligheten i AI-genererade underlag, identifiera felkällor och säkerställa att den slutliga bedömningen vilar på en korrekt grund.

I denna förändring blir den enskildes kunskap viktigare än någonsin. Ett AI-system som används utan tillräcklig förståelse riskerar att skapa nya felkällor snarare än att eliminera befintliga, exempelvis genom att förstärka systematiska snedvridningar, misstolkningar av medicinskt språkbruk eller genom att generera till synes övertygande men felaktiga sammanfattningar. Kompetenskravet försvinner alltså inte med AI; det förskjuts. Rådgivare och handläggare behöver både djup domänkunskap inom försäkringsmedicin och en grundläggande förståelse för hur AI-modeller fungerar, vilka deras begränsningar är och när mänskligt omdöme måste ta över. För organisationer som vill införa AI ansvarsfullt är investeringar i kompetensutveckling inte valfria; det är en förutsättning.

Sammanfattande bedömning

Landskapet har förändrats väsentligt sedan föregående kvartal. Då handlade frågan främst om att försäkrings­bolag stod inför val och avvägningar kring AI. Nu är situationen mer konkret: en skarp regulatorisk deadline närmar sig, tekniken har mognat till den grad att agentbaserade system används operativt, och automation öppnar för nya affärsmodeller snarare än enbart effektivisering. För handläggare och medicinska rådgivare innebär generativ AI ett ökat ansvar för kvalitetssäkring och verifiering, men också stärkta verktyg för att hantera alltmer komplexa medicinska underlag. De aktörer som lyckas kombinera domänkompetens, regulatorisk beredskap och teknisk plattform med mänsklig kontroll i varje steg bedöms få en avgörande konkurrensfördel de kommande åren.

Väsentliga händelser under kvartalet

• 12-13 januari ökar VD Arne Thor aktieinnehavet i Opsy Holding AB med 46 700 aktier.
• 23 januari meddelar Opsy att Bolaget tillsammans med ICA Försäkring inleder ett gemensamt initiativ för att vidareutveckla hanteringen av försäkrings­medicinska ärenden i en reglerad miljö med stöd av AI.
• 19 mars meddelar Konkurrensverket beslut i ärende (dnr 91/2023) gällande exklusivitetsklausuler för försäkrings­medicinsk rådgivning. Det innebär att exklusivitetsklausuler som har hindrat försäkrings­medicinska rådgivare från att ta uppdrag hos konkurrerande aktörer underkänns. Beslutet är en viktig milstolpe för branschen och skapar förutsättningar för ökad kvalitet, valfrihet och effektivitet i hanteringen av personskadeärenden. För Opsy betyder det förbättrade förutsättningar för fortsatt tillväxt.
• 27 mars meddelar Opsy att Bolaget tecknat avtal med SEB Pension och Försäkring AB för tillhandahållande av plattformen OpsyOne. Avtalet motsvarar ett uppskattat årligt värde om ca 1 MSEK.

Väsentliga händelser efter kvartalet

• 1 april meddelar Opsy att Bolaget säkrar lånefinansiering om ca 4,8 MSEK. Finansieringen stärker Bolagets finansiella flexibilitet och möjliggör fortsatt kommersialisering och produktutveckling av plattformen OpsyOne.
• 21 april meddelar Opsy att Patent- och marknadsdomstolen har avslagit Verisk Analytics AB:s (tidigare Mavera AB) begäran om att skjuta upp Konkurrensverkets beslut i ärende (dnr 91/2023), vilket innebär att de exklusivitetsklausuler som begränsat rådgivarnas valfrihet inte längre får tillämpas trots att överklagandet i sak ännu inte är avgjort.

Nettoomsättning och resultat

Första kvartalet har visat en fortsatt tillväxt, antalet skapade ärenden om 1 810 st (713 st) ökade med 19 % jämfört med det fjärde kvartalet 2025. Nettoomsättningen under kvartalet ökade till 2 616 TSEK (1 015 TSEK), motsvarande en tillväxt om 158 % mot föregående år. Bruttomarginalen är fortsatt hög uppgående till 87 % (47 %). EBITDA uppgick till -1 487 TSEK (-5 656 TSEK), vilket är en förbättring med 74 % jämfört mot föregående år samt 10 % jämfört mot det fjärde kvartalet 2025.

Kostnader och engångsposter

Kvartalet har i jämförelse mot föregående perioder inte belastats av några kostnader av engångskaraktär. Justerad EBITDA uppgår därmed till -1 487 TSEK (-1 870 TSEK), vilket är en förbättring med 20 % jämfört mot föregående år samt 8% jämfört mot det fjärde kvartalet 2025. Kvartalets resultat uppgår till -2 130 TSEK (-7 016 TSEK), vilket är en förbättring med 70 % jämfört mot föregående år. Från och med det första kvartalet har Bolaget börjat tillämpa nya avskrivningstider för aktiverade utvecklingsutgifter. För front end fortsätter 3 års avskrivning och för back end tillämpas 5 års avskrivning. I det första kvartalet har det haft en positiv effekt på periodens resultat om ca 380 TSEK jämfört mot det fjärde kvartalet 2025.

Kassaflöde och finansiell ställning

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 037 TSEK (-1 350 TSEK). Kvartalets totala kassaflöde var 235 TSEK (3 059 TSEK) och likvida medel vid kvartalets slut uppgick till 1 238 TSEK (5 405 TSEK). Koncernens soliditet uppgick vid kvartalets utgång till -7 % (58 %), där det egna kapitalet uppgår till -587 TSEK (8 405 TSEK). Det negativa egna kapitalet för koncernen är en redovisningsmässig konsekvens av det omvända förvärvet, i enlighet med K3 kapitel 19 för rörelseförvärv. Moderbolagets och dotterbolagets egna kapital är intakt.

Per den 1 april säkrade Bolaget lånefinansiering om ca 4,8 MSEK för att stärka den finansiella flexibiliteten och möjliggöra fortsatt kommersialisering samt produktutveckling.

Balans och tillväxtstrategi

Bolaget närmar sig positivt kassaflöde. Intäktsmodellen som baseras på återkommande licens-intäkter, transaktionsvolymer och tidsbaserade tillägg, visar på både stabilitet och skalbarhet. Bolaget fortsätter att prioritera tillväxt framför omedelbar lönsamhet. Investeringar i produktutveckling, AI-stöd och marknadsbearbetning är avgörande för att bygga långsiktigt värde.

Personal

Koncernen har under perioden haft en personalstyrka motsvarande 7 fulltidsanställda.

Moderbolaget

Moderföretagets verksamhet utgörs i allt väsentligt av att tillhandahålla gemensamma koncernfunktioner. Bolaget avslutade sin tidigare verksamhet under hösten 2024 och är efter genomförandet av det omvända förvärvet ett rent holding-bolag noterat på Spotlight Stock Market. Under kvartalet uppgick nettoomsättningen till 142 TSEK (0 TSEK) och resultatet till -506 TSEK (-2 639 TSEK). Det egna kapitalet i moderbolaget uppgick den 31 mars 2026 till 83 657 TSEK (83 831 TSEK).

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Vid bedömning av bolagets framtida utveckling är det viktigt att beakta såväl möjligheter till tillväxt som de risker och osäkerheter som omgärdar verksamheten. Opsy verkar i en reglerad och teknikintensiv bransch med höga krav på datasäkerhet och regelefterlevnad (inklusive GDPR och DORA). I bolagets verksamhet har hänsyn tagits till risker såsom potentiella IT-intrång, förändringar i regelverk, beroende av nyckelpersoner och medicinska rådgivare, konkurrens från aktörer med större resurser samt osäkerheter kring marknadsacceptans och framtida finansiering. Bolaget arbetar kontinuerligt med att identifiera, hantera och minimera dessa risker. Verksamheten och de operativa prioriteringarna tar höjd för identifierade risker och osäkerhetsfaktorer.

Aktien

Totalt antal aktier i Bolaget uppgick till 12 697 018 aktier per den 31 mars 2026.

Årsstämma och årsredovisning

Bolaget kommer att hålla årsstämma den 27 maj 2026 i Stockholm enligt separat kallelse publicerad på Bolagets hemsida. Årsredovisningen och revisionsberättelse kommer att hållas tillgänglig på Bolagets hemsida från och med den 23 april 2026. Bolagets styrelse föreslår ingen utdelning.

Den egenutvecklade molnbaserade SaaS-plattformen OpsyOne möjliggör standardiserad, spårbar och kvalitetssäkrad hantering av medicinska bedömningar.

Opsy tillhandahåller en datadriven SaaS-plattform som automatiserar och standardiserar medicinska bedömningar för försäkrings­bolag. Genom datadriven analys, AI och en transparent marknadsplatsför medicinska experter skapar OPSY en effektiv, objektiv och skalbar process som minskar kostnader, ökar kvalitet och möjliggör automatisering inom branschen.

Affärs- och intäktsmodell

Opsys affärs- och intäktsmodell baseras på:

• Återkommande licensintäkter från SaaS-plattformen.
• Transaktionsbaserade intäkter från marknadsplatsen för medicinska rådgivare.
• Datadriven analys och regulatoriska rapporter för försäkrings­bolag.